ADSL

Vad är ADSL?

När vi idag ser tillbaka på internets barndom så är det svårt att förstå hur det ens kunde vara populärt innan ADSL kom med modem och routrar som gav helt nya möjligheter och hastigheter. Helt plötsligt stod de små blinkande plastboxarna hemma hos var man och nästan varje företag. Men framtiden för ADSL då?

När internet fick genomslag bland de breda massorna någon gång vid mitten av 1990-talet så kopplade hushållen upp sig mot webben via uppringda modem. Dessa modem blockerade hela telefonlinjens kapacitet och omöjliggjorde telefonsamtal medan man surfade. Dessutom kom trafiken aldrig upp i några imponerande hastigheter även om en viss utveckling av skedde inom tekniken.

Det som kom att ersätta de uppringda modemen var ADSL-teknikens intåg. ADSL utnyttjar i och för sig också telefonledningarna för trafik, men gör det på en så pass hög frekvens att det finns gott om kapacitet över för telefonsamtal. Dessutom kunde ett ADSL-modem leverera mycket högre hastigheter än sina föregångare.

  • ADSL använder en högre frekvens av ledningen än den fasta telefonin
  • ADSL är en vidareutveckling av föregångaren DSL
  • Moderna ADSL-lösningar kan leverera oerhörda hastigheter i jämförelse med uppringda modem
  • Bokstaven A i förkortningen ADSL står för ”Asymmetric”
  • ADSL-tekniken var inledningsvis framtagen för att kunna sända video på beställning via telenätet
  • Majoriteten av alla bredbandsuppkopplingar använder ADSL-tekniken idag, men utmanas alltmer av fiberoptiken
  • En anslutnings maxhastighet beror på avståndet till närmsta kopplingsstation

 

Teknik med bredd och tajming

Om man uttyder hela förkortningen så får man ”Asymmetric Digital Subscriber Line”, och med lite kunskaper i det engelska språket så hör man att ADSL inte verkar vara begränsat till att användas i telenätet. Men tekniken lanserades vid samma tid som telefonjacken lämnades tomma till förmån för mobilen.

Alla metalledningar som kommer in i huset kan i teorin användas av ADSL. Men det är än så länge vanligare att få bredbandet levererat genom telefonjacket istället för eluttaget eller hålet för kabel-tv i väggen. Ingen variant utesluter dock någon annan: ADSL genom telefonjacket kan spridas genom husets elnät för bättre mottagning i tvåvåningsvillan.

Även om de kan användas tillsammans med andra bredbandslösningar också, så är det just kring ADSL som en hel del smarta tillbehör har uppfunnits. Så kallade access points, och switchar är goda exempel på lättanvända och smarta lösningar för att utöka och förbättra ett företags nätverk.

Hur ser framtiden ut för ADSL?

Det alternativ som rimligtvis skulle få kunder att lämna sina ADSL-bredband är lockelsen med supersnabbt fiber (som i detta nu byggs ut i varje stor och mellanstor stad i landet). Samtidigt verkar många tycka att hastigheten är fullt tillfredsställande i hemmet, med kanske två anslutna telefoner en dator och en smart-tv i HD.

Ett annat faktum som kanske ännu tydligare talar för ADSL-tekniken fortsatta överlevnad är dess flexibilitet. Medan fiberoptiska nätverk ansluts till hela fastigheter, eller till och med kvarter, i taget så är ADSL något som den enskilde själv bestämmer över. Skulle två eller flera grannar ändå vilja dela uppkoppling så görs det enkelt med rätt router.

Trådlösa ADSL-routrar/modem med kraftiga signaler som förser både den stora villan eller hela kontoret med snabb Wi-Fi finns det gott om på marknaden till rimliga priser. Många nya modeller sänder på fler frekvenser än sina föregångare, vilket gör att signalstörningar minimeras tack vare det ökade eterutrymmet. Det ser alltså ljust ut för ADSL även framöver.

Glossary